angorakaninen
Angorakaninen eller silkesharen som den förr kallades, är en medelstor kanin,
lägsta vikt 3,51 kg.
Den sköts på samma sätt som andra kaniner, förutom att den ska klippas 4 gånger om året på grund av att ullen växer med ca. 1 mm per dygn. Den har ett större foderbehov än en korthårskanin, också det för att dess ull ständigt växer.
På 80-talet var den vita (albino) angorakaninen den vanligaste, idag finns Angoran i flera olika färger och är godkänd i alla standardens färger utom ljusblå, ljusgrå, rävröd och sallander.
Ullen är mjuk, len och lätt. Den kliar och sticks inte. Den är värmeisolerande och fuktabsorberande. Den är glansfull och innehåller inget fett.
Första klippningen sker vid ca två månaders ålder för att sedan klippas var tredje månad.
Fr.o.m 8 månaders ålder bör en Angorakanin ge ca 200-250 gr ull per klippning . Man kan alltså få minst en jumper från varje kanin på ett år.
En jämförelse med fåret visar att angoran ger fyra gånger mer ull per kilo kroppsvikt än fåret.
Exempel på några olika färger på angorakaniner. Tänk på att alla beskrivningar om färger gäller korthåriga kaniner och blir inte lika tydliga på angorakaninen
 |
Angora Vit (Albino) Det finns ett bokstavspar som bestämmer över de andra paren och det är aa. aa ger vitt - en vit kanin med röda ögon dvs. Albino Om det finns aa i färgkoden blir kaninen alltid vit Diskvlificerande fel: Hår av främmande färg foto: Ann-Chatrine Spendrup-Jensen |
 |
Angora Svart (Alaska) Färgkod AA BB CC DD gg Bottenfärg mörkblå Ögonfärg; mörkbrun Klofärg mörkbrun Diskvalificerande fel: andra färgtoner än svart foto Gunilla Larsholt |
 |
Angora Viltblå (Perle Egern) Färgkod AA BB CC dd GG Färgen är som hos vanliga viltgrå men de svarta fälten är gråblå och de bruna fälten har en ljusare brun ton. Bottenfärg ljusblå till mörkblå och på buken blå. Ögonfärg: gråblå; Klofärg: mörkt hornfärgad. Diskvalificerande fel: "Pärlingen" sakna. Bottenfärgen på buken saknas. Vitaktig nackkil. Avsaknad av mellanfärg. foto Gunilla Larsholt |
 |
Angora Rödbrun/gråblå (Lux) Färgkod AA BB cc dd GG Lux har viltanlag, hårens yttersta del är gråblå. Innanför denna färg kommer mellanfärgen som är rödbrun, den går så högt upp att den skiner igenom täckfärgen som därför framträder som en rödbrun ton överdraget med ett ljust skimmer. Bottenfärg: vit, dock kan blåaktig bottenfärg tillåtas på buken. Ögonfärg: gråblå. Klofärg: hornfärgad Diskvalificerande fel: Annan bottenfärg än vit med undantag för buken. Mellanfärg saknas. foto: Märta o Thomas Rebert |
 |
Angora Brun, en unge (Havanna) Färgkod AA BB cc DD gg Bottenfärg: gråblå Ögonfärg: mörkbrun med skimmer i rubinrött i vissa ljusvinklar. klofärg; mörkbrun Diskvalificerande fel: Mycket ljus eller mörk gråblå täckfärg. Gråmelerad täckfärg. Vit bottenfärg. För mörk brun färg som inte tydligt kan skiljas från svart. foto Märta o Thomas Rebert |
 |
Angora Blå Färgkod AA BB CC dd gg Färgen ska vara mörkt blå men får inte vara så mörk att den verkar blåsvart. Bottenfärg: något ljusare blå än täckfärgen. Ögonfärg: Blågrå Klofärg: mörkt hornfärgad Diskvalificerande fel: Mycket ljus täckfärg eller nästan svart täckfärg. foto Märta o Thomas Rebert |
 |
Angora Rödbrun (madagaskar) Färgkod AA bb CC DD gg Täckfärgen är rödbrun överdragen med en blåsvart, sotig slöja bestående av blåsvarta hårspetsar. Fram på huvudet finns "masken" som verkar nästan svart, samma färg har öron, ben och svans. Bottenfärg På buken cremefärgad , på ryggen kraftigt gulröd. Ögonfärg: mörkbrun Klofärg:brun Diskvalificerande fel: Blå bottenfärg på ryggen, avsaknad av slöja. foto Gunilla Larsholt |
 |
Angora Viltbrun Färgkod AA BB cc DD GG Täckfärgen blir gulbrun, nästan cremefärgad med insprängt mörkbrun. Nackkilen är cremefärgad till orange. På buken, svansen och undersidan av benen är kaninen vit. Bottenfärg: Brungrå över hela kroppen med undantag av svansens undersida samt buken som är ljust brungrå. Ögonfärg: mörkbrun Klofärg: mörkbrun Diskvalificerande fel: Avsaknad av bottenfärg på stora delar av pälsen. Starkt avvikande färger, blandning mellan olika färger. Håren saknar mellanfärg. foto Märta o Thoma Rebert |
 |
Angora Gulbrun (isabella) Färgkod AA bb CC dd gg Täckfärgen är gulbrun överdragen av en blå slöja. Fram på huvudet finns "masken" som verkar nästan blå, samma färg har öron, ben och svans. Bottenfärg: På buken samt de mörka kroppsdelarna mycket svag gulbrun färg. På ryggen en ljusare färg av täckfärgen. Ögonfärg: gråbruna Klofärg: hornfärgad Diskvalificerande fel: Blå bottenfärg på ryggen. En eller fler täckningar saknas. Avsaknad av slöja. foto Märta o Thomas Rebert |
 |
Chinchilla chi chi Färgkod (a a BB CC DD GG) Täckfärgen består av vit till blåvit grundfärg med svarta hårspetsar, helhetsintrycket skall vara lysande grå ton som bakgrund till de svart hårspetsarna. Chinchillan har viltanlag och är därför vit i nosen, på buken, svansens undersida, benens insidor käkarnas kant samt en ring runt ögat. Bottenfärg: skall vara så mörkt gråblå som möjligt och täcka ca hälften av hårfärgen. Ögonfärg: brun Klofärg: brun Diskvalificerande fel: Brunaktig ton i täckfärgen och mellanfärgen. Avsaknad av mellanfärg och schattering. foto: Margret Karlsson |
Visste du att
Visste du att ...
| • Det finns ca 1,6 miljoner katter i svenska hushåll. Det är en ökning med 400 000 katter från 1998. • I de svenska storstäderna är det vanligare att ha katt än att ha hund. • Den äldsta svenska huskatten blev 36 år. |
 |
 |
• De barn som växer upp med katt, eller något annat sällskapsdjur, får större självförtroende. De mognar fortare än andra barn och blir dessutom mer sociala. • En katt som blir väl omhändertagen kan bli 15-20 år gammal. • Kattägare är i genomsnitt yngre än hundägare. |
| • En katt ägnar 30 procent av sin vakna tid till att tvätta sig. • De vanligaste kattraserna i Sverige är – förutom huskatt – norsk skogskatt, perser, helig birma, ragdoll, maine coon, siames och ocicat. • En frisk katt är riktigt snabb och kan springa så fort som upp till 48 km i timmen. |
 |
 |
• En kattung föds döva och blinda och är helt beroende av sin mamma de tre-fyra första veckorna, då det är hon som förser dem med näring och håller dem rena. 10 dagar gammal öppnar kattungen sina ögon. • Efter tre veckor kan en nyfödd kattunge stå på sina ben och efter sju veckor kan den springa och klättra. |
| • Kvinnor som har katt eller något annat djur har längre blodtryck än de kvinnor som inte har djur. • Flest kattägare finns i Stockholm, sedan följer Göteborg och Malmö. • Personer som äger en katt, eller något annat djur, är i allmänhet mer aktiva och mår bättre än andra grupper i samhället. |
 Bilder: Sjöberg bild mfl |
Visste du att
Visste du att ...
| • Det finns ca 1,6 miljoner katter i svenska hushåll. Det är en ökning med 400 000 katter från 1998. • I de svenska storstäderna är det vanligare att ha katt än att ha hund. • Den äldsta svenska huskatten blev 36 år. |
|
|
• De barn som växer upp med katt, eller något annat sällskapsdjur, får större självförtroende. De mognar fortare än andra barn och blir dessutom mer sociala. • En katt som blir väl omhändertagen kan bli 15-20 år gammal. • Kattägare är i genomsnitt yngre än hundägare. |
| • En katt ägnar 30 procent av sin vakna tid till att tvätta sig. • De vanligaste kattraserna i Sverige är – förutom huskatt – norsk skogskatt, perser, helig birma, ragdoll, maine coon, siames och ocicat. • En frisk katt är riktigt snabb och kan springa så fort som upp till 48 km i timmen. |
|
|
• En kattung föds döva och blinda och är helt beroende av sin mamma de tre-fyra första veckorna, då det är hon som förser dem med näring och håller dem rena. 10 dagar gammal öppnar kattungen sina ögon. • Efter tre veckor kan en nyfödd kattunge stå på sina ben och efter sju veckor kan den springa och klättra. |
| • Kvinnor som har katt eller något annat djur har längre blodtryck än de kvinnor som inte har djur. • Flest kattägare finns i Stockholm, sedan följer Göteborg och Malmö. • Personer som äger en katt, eller något annat djur, är i allmänhet mer aktiva och mår bättre än andra grupper i samhället. |
Bilder: Sjöberg bild mfl |
Fakta
Om det upplevs så, har hunden antingen inte förstått dig,
fakta om kaniner
Våra svenska raser utav tama kaniner härstammar ifrån de vilda europeiska kaninerna. De kallas ofta för vildkaniner, eller helt enkelt bara för kaniner. Vildkaninen är en art utav hare, och därför kan vi också konstatera att våra svenska tam kaniner är ganska starkt besläktade med haren. Medellivslängden för en tamkanin är ungefär 7-9 år, men det finns dem som faktiskt blir så gamla som upp till 15 år.
Tamkaninen är ett utmärkt sällskapsdjur.
Eftersom djuret precis som vi människor ofta är aktiva under dagen (mest under morgon och kväll) och sover under natten så finns det mycket tid till att kela med djuret. Dock kan det vara bra att lägga lite mat till kaninen på kvällen, eftersom det är då den är naturligt hungrig. De flesta kaniner brukar även vara mycket tama och snälla, så därför passar djuret bra som husdjur för hela familjen oavsett åldrar. De två vanligaste kaninraserna för sällskap är dvärgkanin och hermelinkanin. Dessa raser är framavlade för att passa som sällskapsdjur. På senare tid har det även börjat komma sporter för kaninen och dess ägare. Kaninhoppningar och olika utställningar är exempel på detta.
Kaninens utseende liknar haren i många avseenden.
Ett kännetecken för djuret kanin är deras långa och stora öron. På kaninrasen hermelin bör dock inte öronen vara över 10 cm långa, medan öronen på andra raser kan vara betydligt längre än så.
.