checklista- bra saker du ska ha innan din kanin kommer hem
Sorry
inredning
mjukishundssamlare
det va ett tag sen
icke bra !
Ida och Anna som satt vid stora scenen vid ARENAN eller något på musik quizz . sen kom alla tre tillbaka sen så
ipad
Hej hej
mys
Storlek 80x120cm
angorakaninen
Angorakaninen eller silkesharen som den förr kallades, är en medelstor kanin,
lägsta vikt 3,51 kg.
Den sköts på samma sätt som andra kaniner, förutom att den ska klippas 4 gånger om året på grund av att ullen växer med ca. 1 mm per dygn. Den har ett större foderbehov än en korthårskanin, också det för att dess ull ständigt växer.
På 80-talet var den vita (albino) angorakaninen den vanligaste, idag finns Angoran i flera olika färger och är godkänd i alla standardens färger utom ljusblå, ljusgrå, rävröd och sallander.
Ullen är mjuk, len och lätt. Den kliar och sticks inte. Den är värmeisolerande och fuktabsorberande. Den är glansfull och innehåller inget fett.
Första klippningen sker vid ca två månaders ålder för att sedan klippas var tredje månad.
Fr.o.m 8 månaders ålder bör en Angorakanin ge ca 200-250 gr ull per klippning . Man kan alltså få minst en jumper från varje kanin på ett år.
En jämförelse med fåret visar att angoran ger fyra gånger mer ull per kilo kroppsvikt än fåret.
Exempel på några olika färger på angorakaniner. Tänk på att alla beskrivningar om färger gäller korthåriga kaniner och blir inte lika tydliga på angorakaninen
Angora Vit (Albino) Det finns ett bokstavspar som bestämmer över de andra paren och det är aa. aa ger vitt - en vit kanin med röda ögon dvs. Albino Om det finns aa i färgkoden blir kaninen alltid vit Diskvlificerande fel: Hår av främmande färg foto: Ann-Chatrine Spendrup-Jensen |
|
Angora Svart (Alaska) Färgkod AA BB CC DD gg Bottenfärg mörkblå Ögonfärg; mörkbrun Klofärg mörkbrun Diskvalificerande fel: andra färgtoner än svart foto Gunilla Larsholt |
|
Angora Viltblå (Perle Egern) Färgkod AA BB CC dd GG Färgen är som hos vanliga viltgrå men de svarta fälten är gråblå och de bruna fälten har en ljusare brun ton. Bottenfärg ljusblå till mörkblå och på buken blå. Ögonfärg: gråblå; Klofärg: mörkt hornfärgad. Diskvalificerande fel: "Pärlingen" sakna. Bottenfärgen på buken saknas. Vitaktig nackkil. Avsaknad av mellanfärg. foto Gunilla Larsholt |
|
Angora Rödbrun/gråblå (Lux) Färgkod AA BB cc dd GG Lux har viltanlag, hårens yttersta del är gråblå. Innanför denna färg kommer mellanfärgen som är rödbrun, den går så högt upp att den skiner igenom täckfärgen som därför framträder som en rödbrun ton överdraget med ett ljust skimmer. Bottenfärg: vit, dock kan blåaktig bottenfärg tillåtas på buken. Ögonfärg: gråblå. Klofärg: hornfärgad Diskvalificerande fel: Annan bottenfärg än vit med undantag för buken. Mellanfärg saknas. foto: Märta o Thomas Rebert |
|
Angora Brun, en unge (Havanna) Färgkod AA BB cc DD gg Bottenfärg: gråblå Ögonfärg: mörkbrun med skimmer i rubinrött i vissa ljusvinklar. klofärg; mörkbrun Diskvalificerande fel: Mycket ljus eller mörk gråblå täckfärg. Gråmelerad täckfärg. Vit bottenfärg. För mörk brun färg som inte tydligt kan skiljas från svart. foto Märta o Thomas Rebert |
|
Angora Blå Färgkod AA BB CC dd gg Färgen ska vara mörkt blå men får inte vara så mörk att den verkar blåsvart. Bottenfärg: något ljusare blå än täckfärgen. Ögonfärg: Blågrå Klofärg: mörkt hornfärgad Diskvalificerande fel: Mycket ljus täckfärg eller nästan svart täckfärg. foto Märta o Thomas Rebert |
|
Angora Rödbrun (madagaskar) Färgkod AA bb CC DD gg Täckfärgen är rödbrun överdragen med en blåsvart, sotig slöja bestående av blåsvarta hårspetsar. Fram på huvudet finns "masken" som verkar nästan svart, samma färg har öron, ben och svans. Bottenfärg På buken cremefärgad , på ryggen kraftigt gulröd. Ögonfärg: mörkbrun Klofärg:brun Diskvalificerande fel: Blå bottenfärg på ryggen, avsaknad av slöja. foto Gunilla Larsholt |
|
Angora Viltbrun Färgkod AA BB cc DD GG Täckfärgen blir gulbrun, nästan cremefärgad med insprängt mörkbrun. Nackkilen är cremefärgad till orange. På buken, svansen och undersidan av benen är kaninen vit. Bottenfärg: Brungrå över hela kroppen med undantag av svansens undersida samt buken som är ljust brungrå. Ögonfärg: mörkbrun Klofärg: mörkbrun Diskvalificerande fel: Avsaknad av bottenfärg på stora delar av pälsen. Starkt avvikande färger, blandning mellan olika färger. Håren saknar mellanfärg. foto Märta o Thoma Rebert |
|
Angora Gulbrun (isabella) Färgkod AA bb CC dd gg Täckfärgen är gulbrun överdragen av en blå slöja. Fram på huvudet finns "masken" som verkar nästan blå, samma färg har öron, ben och svans. Bottenfärg: På buken samt de mörka kroppsdelarna mycket svag gulbrun färg. På ryggen en ljusare färg av täckfärgen. Ögonfärg: gråbruna Klofärg: hornfärgad Diskvalificerande fel: Blå bottenfärg på ryggen. En eller fler täckningar saknas. Avsaknad av slöja. foto Märta o Thomas Rebert |
|
Chinchilla chi chi Färgkod (a a BB CC DD GG) Täckfärgen består av vit till blåvit grundfärg med svarta hårspetsar, helhetsintrycket skall vara lysande grå ton som bakgrund till de svart hårspetsarna. Chinchillan har viltanlag och är därför vit i nosen, på buken, svansens undersida, benens insidor käkarnas kant samt en ring runt ögat. Bottenfärg: skall vara så mörkt gråblå som möjligt och täcka ca hälften av hårfärgen. Ögonfärg: brun Klofärg: brun Diskvalificerande fel: Brunaktig ton i täckfärgen och mellanfärgen. Avsaknad av mellanfärg och schattering. foto: Margret Karlsson |
Videon jag lovade !
hundens matvanor
Hundens matvanor, en sida från www.sverigeshundsok.com
Att känna till de faktorer som påverkar de normala matvanorna hos hundar hjälper hundägaren att upptäcka varje form av ovanligt uppträdande och på så vis sluta sig till om förändringarna beror på hunden själv, om de beror på maten eller på någon faktor i omgivningen.
Matens lukt viktigare än färgen
Matens färg gör tveklöst ett större intryck på ägaren än på hunden. Detsamma gäller för pellets formade som köttbitar eller små grönsaker. Matens lukt är en helt annan historia. Alla har vi sett hur en hund luktar på sin mat innan den börjar äta. En hunds luktsinne är mycket mer välutvecklat än en människas och mer än tusen gånger så effektivt, så det är inte förvånande att lukten av ett foder har mycket stor betydelse i valet av mat. Till och med en lätt blockering av näspassagerna, som när hunden är förkyld, minskar märkbart hur mycket den äter.
Lukten betydelsefull för hundens matvanor
- Tikens diet påverkar valparnas luktpreferenser. Vissa smakämnen från tikens mat hittar också vägen in i hennes mjölk och påverkar valpens smakpreferenser. Redan när valparna bara är fyra dagar gamla är deras luktprägling påverkad av dofter från tikens matskål, och längre fram kommer valparna spontant att föredra mat med liknande doft. På så vis kan valparna från en väldigt tidig ålder präglas att tycka om den mat de kommer att äta när de väl är avvanda.
- När en hund tillfälligt vägrar att äta kan en tillsats av varmt vatten höja smakligheten genom att doftämnen frigörs när hundmaten värms upp. Varmt vatten blir på så vis en enkel, ekonomisk och effektiv "krydda".
När en hund tuggar och sväljer, blockerar den andningen och kan på så vis för en sekund inte känna matens lukt en andra gång. Så snart maten är i munnen är det därför bara smaken, konsistensen och temperaturen som räknas. Det verkar som om hundar känner samma fyra grundsmaker (surt, beskt, salt, sött) som människor men eftersom deras luktsinne är så mycket bättre, tar de självklart hjälp av sina smaklökar för att lukta: känna arom. Hunden sniffar, smakar och sväljer sedan. En hund kan komma ihåg över fyra tusen olika lukter.
Hundens vanligaste ätproblem
Hunden vill inte äta
Det finns många orsaker till att en hund kan få nedsatt aptit. De vanligaste är sjukdom med feber, sexuell upphetsning hos en hanhund med en löpande tik i närheten, eller konkurrens om maten när en dominant hund håller en annan hund borta från matskålen. Bristande aptit kan ofta också bero på att mat har lagrats olämpligt och blivit fördärvad. En hund som vägrar äta av andra orsaker än dessa ska omedelbart tas till veterinären.
Hunden äter för mycket
Hetsätning eller bulimi kan orsakas av fruktan att "missa maten" om det finns konkurrens om den mellan flera hundar. Det kan också bero på en neurohormonell störning, att hunden är uttråkad, mat som inte har tillräckligt högt energiinnehåll eller problem med att tillgodogöra sig maten under matsmältningsprocessen. Ägaren kan i detta fall hjälpa veterinären med diagnosen genom att ge information om hur mycket hunden äter, mängden avföring som produceras, förändringar i hundens vikt och dessutom noga iaktta hur den uppför sig.
Hunden äter konstiga saker
En hund som ständigt äter oätliga ämnen kan ha en sjukdom som benämns "pica", vilket inte ska förväxlas med när den äter gräs. Forskare har länge sökt svaret till varför en hund periodvis äter stora mängder gräs men har ännu inte funnit någon logisk förklaring. Gräsätande leder ofta till kräkningar, de orsakas inte av något psykologiskt problem eller dietbrist utan beror mer på att grässtrån irriterar magslemhinnan. Om detta uppförande kvarstår under lång tid kan det vara ett symptom på gastrit (magkatarr) som oftast kan behandlas med framgång. Verklig picadäremot visar sig om hunden slickar på väggarna eller marken eller äter smuts och tyder ofta på någon form av depression.
En hund som lider av pica bör behandlas och dess livsmiljö ändras omedelbart eftersom den ofta är orsaken till problemet.
Hunden äter avföring
Koprofagi kallas det då en hund hund äter sin egen eller andra hundars avföring. Det handlar inte om när tiken rengör sina valpar genom att slicka bort avföringsrester eller städar efter valparna i valplådan. Koprofagi hos hundar beror ofta på att den avföring som hunden äter innehåller osmälta näringsämnen som fortfarande har vissa ”aptitretande” egenskaper.
Det viktigaste att söka efter är ett matsmältningsproblem hos den hund vars avföring äts upp, det handlar ofta om samma hund. Genom att analysera avföringen kan man se om den innehåller parasiter, osmälta fetter eller stärkelse. Det här fenomenet kan också bero på alltför mycket hundmat. Osmälta rester av mat blir kvar eftersom matsmältningsapparaten är överansträngd och maten passerar genom tarmområdet på kortare tid. I det fallet kan en enkel minskning av fodermängd vara tillräcklig för att få tillbaka saker och ting till det normala. Vissa hundraser är predisponerade för koprofagi, t ex hundar som lider av otillräcklig funktion i bukspottskörteln.
Visste du att
Visste du att ...
• Det finns ca 1,6 miljoner katter i svenska hushåll. Det är en ökning med 400 000 katter från 1998. • I de svenska storstäderna är det vanligare att ha katt än att ha hund. • Den äldsta svenska huskatten blev 36 år. |
|
• De barn som växer upp med katt, eller något annat sällskapsdjur, får större självförtroende. De mognar fortare än andra barn och blir dessutom mer sociala. • En katt som blir väl omhändertagen kan bli 15-20 år gammal. • Kattägare är i genomsnitt yngre än hundägare. |
|
• En katt ägnar 30 procent av sin vakna tid till att tvätta sig. • De vanligaste kattraserna i Sverige är – förutom huskatt – norsk skogskatt, perser, helig birma, ragdoll, maine coon, siames och ocicat. • En frisk katt är riktigt snabb och kan springa så fort som upp till 48 km i timmen. |
|
• En kattung föds döva och blinda och är helt beroende av sin mamma de tre-fyra första veckorna, då det är hon som förser dem med näring och håller dem rena. 10 dagar gammal öppnar kattungen sina ögon. • Efter tre veckor kan en nyfödd kattunge stå på sina ben och efter sju veckor kan den springa och klättra. |
|
• Kvinnor som har katt eller något annat djur har längre blodtryck än de kvinnor som inte har djur. • Flest kattägare finns i Stockholm, sedan följer Göteborg och Malmö. • Personer som äger en katt, eller något annat djur, är i allmänhet mer aktiva och mår bättre än andra grupper i samhället. |
Bilder: Sjöberg bild mfl |
Visste du att
Visste du att ...
• Det finns ca 1,6 miljoner katter i svenska hushåll. Det är en ökning med 400 000 katter från 1998. • I de svenska storstäderna är det vanligare att ha katt än att ha hund. • Den äldsta svenska huskatten blev 36 år. |
|
• De barn som växer upp med katt, eller något annat sällskapsdjur, får större självförtroende. De mognar fortare än andra barn och blir dessutom mer sociala. • En katt som blir väl omhändertagen kan bli 15-20 år gammal. • Kattägare är i genomsnitt yngre än hundägare. |
|
• En katt ägnar 30 procent av sin vakna tid till att tvätta sig. • De vanligaste kattraserna i Sverige är – förutom huskatt – norsk skogskatt, perser, helig birma, ragdoll, maine coon, siames och ocicat. • En frisk katt är riktigt snabb och kan springa så fort som upp till 48 km i timmen. |
|
• En kattung föds döva och blinda och är helt beroende av sin mamma de tre-fyra första veckorna, då det är hon som förser dem med näring och håller dem rena. 10 dagar gammal öppnar kattungen sina ögon. • Efter tre veckor kan en nyfödd kattunge stå på sina ben och efter sju veckor kan den springa och klättra. |
|
• Kvinnor som har katt eller något annat djur har längre blodtryck än de kvinnor som inte har djur. • Flest kattägare finns i Stockholm, sedan följer Göteborg och Malmö. • Personer som äger en katt, eller något annat djur, är i allmänhet mer aktiva och mår bättre än andra grupper i samhället. |
Bilder: Sjöberg bild mfl |
Hundens budord
Jag lever i ungefär 15 år.
Varje gång du lämnar mig, betyder sorg för mig.
Ge mig tid att förstå vad du begär av mig. Gör mig lycklig, du er hela mitt liv.
Var inte arg på mig länge åt gången och lås inte in mig som straff.
Du har ditt arbete, dina vänner, dina nöjen. Jag har bara dig.
Tala med mig fastän jag inte förstår orden; jag blir glad bara över att höra din röst.
Kom ihåg att jag aldrig kan glömma hur du är mot mig.
Innan du slår mig, kom ihåg att mina tänder kan krossa din hand,
men jag använder inte min styrka mot dig.
När du blir irriterad på mig för att du har mycket att göra, så tänk på att jag kanske är sjuk, har ont i magen, är trött eller deppig.
Ta hand om mig när jag blir gammal; kom ihåg, du blir också gammal.
Var hos mig när jag har det svårt, allt blir lättare bara jag har dig.
Jag älskar dig.
Din hund.