det va ett tag sen
icke bra !
Ida och Anna som satt vid stora scenen vid ARENAN eller något på musik quizz . sen kom alla tre tillbaka sen så
mys
en mysig kudde till din hund
Storlek 80x120cm
Videon jag lovade !
hundens matvanor
Hundens matvanor, en sida från www.sverigeshundsok.com
Att känna till de faktorer som påverkar de normala matvanorna hos hundar hjälper hundägaren att upptäcka varje form av ovanligt uppträdande och på så vis sluta sig till om förändringarna beror på hunden själv, om de beror på maten eller på någon faktor i omgivningen.
Matens lukt viktigare än färgen
Matens färg gör tveklöst ett större intryck på ägaren än på hunden. Detsamma gäller för pellets formade som köttbitar eller små grönsaker. Matens lukt är en helt annan historia. Alla har vi sett hur en hund luktar på sin mat innan den börjar äta. En hunds luktsinne är mycket mer välutvecklat än en människas och mer än tusen gånger så effektivt, så det är inte förvånande att lukten av ett foder har mycket stor betydelse i valet av mat. Till och med en lätt blockering av näspassagerna, som när hunden är förkyld, minskar märkbart hur mycket den äter.
Lukten betydelsefull för hundens matvanor
- Tikens diet påverkar valparnas luktpreferenser. Vissa smakämnen från tikens mat hittar också vägen in i hennes mjölk och påverkar valpens smakpreferenser. Redan när valparna bara är fyra dagar gamla är deras luktprägling påverkad av dofter från tikens matskål, och längre fram kommer valparna spontant att föredra mat med liknande doft. På så vis kan valparna från en väldigt tidig ålder präglas att tycka om den mat de kommer att äta när de väl är avvanda.
- När en hund tillfälligt vägrar att äta kan en tillsats av varmt vatten höja smakligheten genom att doftämnen frigörs när hundmaten värms upp. Varmt vatten blir på så vis en enkel, ekonomisk och effektiv "krydda".
När en hund tuggar och sväljer, blockerar den andningen och kan på så vis för en sekund inte känna matens lukt en andra gång. Så snart maten är i munnen är det därför bara smaken, konsistensen och temperaturen som räknas. Det verkar som om hundar känner samma fyra grundsmaker (surt, beskt, salt, sött) som människor men eftersom deras luktsinne är så mycket bättre, tar de självklart hjälp av sina smaklökar för att lukta: känna arom. Hunden sniffar, smakar och sväljer sedan. En hund kan komma ihåg över fyra tusen olika lukter.
Hundens vanligaste ätproblem
Hunden vill inte äta
Det finns många orsaker till att en hund kan få nedsatt aptit. De vanligaste är sjukdom med feber, sexuell upphetsning hos en hanhund med en löpande tik i närheten, eller konkurrens om maten när en dominant hund håller en annan hund borta från matskålen. Bristande aptit kan ofta också bero på att mat har lagrats olämpligt och blivit fördärvad. En hund som vägrar äta av andra orsaker än dessa ska omedelbart tas till veterinären.
Hunden äter för mycket
Hetsätning eller bulimi kan orsakas av fruktan att "missa maten" om det finns konkurrens om den mellan flera hundar. Det kan också bero på en neurohormonell störning, att hunden är uttråkad, mat som inte har tillräckligt högt energiinnehåll eller problem med att tillgodogöra sig maten under matsmältningsprocessen. Ägaren kan i detta fall hjälpa veterinären med diagnosen genom att ge information om hur mycket hunden äter, mängden avföring som produceras, förändringar i hundens vikt och dessutom noga iaktta hur den uppför sig.
Hunden äter konstiga saker
En hund som ständigt äter oätliga ämnen kan ha en sjukdom som benämns "pica", vilket inte ska förväxlas med när den äter gräs. Forskare har länge sökt svaret till varför en hund periodvis äter stora mängder gräs men har ännu inte funnit någon logisk förklaring. Gräsätande leder ofta till kräkningar, de orsakas inte av något psykologiskt problem eller dietbrist utan beror mer på att grässtrån irriterar magslemhinnan. Om detta uppförande kvarstår under lång tid kan det vara ett symptom på gastrit (magkatarr) som oftast kan behandlas med framgång. Verklig picadäremot visar sig om hunden slickar på väggarna eller marken eller äter smuts och tyder ofta på någon form av depression.
En hund som lider av pica bör behandlas och dess livsmiljö ändras omedelbart eftersom den ofta är orsaken till problemet.
Hunden äter avföring
Koprofagi kallas det då en hund hund äter sin egen eller andra hundars avföring. Det handlar inte om när tiken rengör sina valpar genom att slicka bort avföringsrester eller städar efter valparna i valplådan. Koprofagi hos hundar beror ofta på att den avföring som hunden äter innehåller osmälta näringsämnen som fortfarande har vissa ”aptitretande” egenskaper.
Det viktigaste att söka efter är ett matsmältningsproblem hos den hund vars avföring äts upp, det handlar ofta om samma hund. Genom att analysera avföringen kan man se om den innehåller parasiter, osmälta fetter eller stärkelse. Det här fenomenet kan också bero på alltför mycket hundmat. Osmälta rester av mat blir kvar eftersom matsmältningsapparaten är överansträngd och maten passerar genom tarmområdet på kortare tid. I det fallet kan en enkel minskning av fodermängd vara tillräcklig för att få tillbaka saker och ting till det normala. Vissa hundraser är predisponerade för koprofagi, t ex hundar som lider av otillräcklig funktion i bukspottskörteln.
Hundens budord
Jag lever i ungefär 15 år.
Varje gång du lämnar mig, betyder sorg för mig.
Ge mig tid att förstå vad du begär av mig. Gör mig lycklig, du er hela mitt liv.
Var inte arg på mig länge åt gången och lås inte in mig som straff.
Du har ditt arbete, dina vänner, dina nöjen. Jag har bara dig.
Tala med mig fastän jag inte förstår orden; jag blir glad bara över att höra din röst.
Kom ihåg att jag aldrig kan glömma hur du är mot mig.
Innan du slår mig, kom ihåg att mina tänder kan krossa din hand,
men jag använder inte min styrka mot dig.
När du blir irriterad på mig för att du har mycket att göra, så tänk på att jag kanske är sjuk, har ont i magen, är trött eller deppig.
Ta hand om mig när jag blir gammal; kom ihåg, du blir också gammal.
Var hos mig när jag har det svårt, allt blir lättare bara jag har dig.
Jag älskar dig.
Din hund.
Så vill jag ha min hund, hur vill hunden ha Dig
Lydnasprov
Med sikte på 10:an
Trots den precision som behövs för att lyckas kan tävlingslydnad vara otroligt fartfyllt och engagerande! I den här boken kan du läsa om hur man med hjälp av belöningar får hunden aktiv, initiativrik och positiv under såväl träning som tävling.
Text: Carina Lundin
Bild(er): Jarmo Kivistö, Tine Norling och Lotta Hägglund
Klassindelning
I lydnad tävlar man i 4 olika klasser. Första klassen är klass I som är öppen för nybörjare, vidare har vi klass II, III och elit. För att bli uppflyttad till nästa klass krävs i klass I och II minst 160 p och klass III 255 p
Är man uppflyttad får man själv välja om man vill tävla i nästa klass. Om man då erövrar ett pris så får man inte gå tillbaka till en lägre klass. Man får dock tävla hur länge man vill i klassen och man kan även vid en uppflyttning, dagen efter tävla i nästa klass, här finns det ingen karenstid som vid t ex brukstävlingar.
Deltagande
Hunden skall vara minst 10 månader vid start i klass I. Även blandrashundar och kryptorchida hundar får deltaga. Alla hundar skall dock vara id-märkta som är födda efter 1 januari 1997. Denna märkning kan ske genom tatuering eller mikrochips.
Lite info om de olika lydnadsklasserna
Frittfölj med ögonkontakt.
Klass I
Platsliggande är i 2 min och inom synhåll för förarna (c:a 20 m från hundarna).
Tandvisning är obligatoriskt moment.
Linförighet (med koppel) i vanlig marsch med vändningar och halter, och även rak språngmarsch.
Platsläggande under gång, lämnar man hunden c:a 10 m.
Inkallning lämnas hunden 15 m.
Ställande ställer hunden under gång och fortsätter marschen c:a 10 m.
Apportering vid sidan av förare i c:a 5 sek.
Hopp över hinder hunden lämnas på ena sidan hindret och föraren ställer upp på andra sidan hindret, hunden skall hoppa fritt över hindret och inta utgångsställning.
Helhetsintryck görs en bedömning av samarbetet mellan förare och hund. Hänsyn tas även till ekipagets uppträdande mellan momenten.
Klass II
Platsliggandet sker i 3 min och förarna är utom synhåll för hundarna.
Fritt följ i vanlig marsch med vändningar och halter, och även rak språngmarsch..
Hopp över hinder förekommer i alla klasser.
Platsläggande under gång, lämnar man hunden c:a 10 m.
Inkallning med ställande förflyttar sig föraren c:a 25-35 meter (till anvisad plats) och ställer hunden vid en markering vid sidan av sträckan, vid halva sträckan. Hunden skall stanna inom 5 ggr av sin längd.
Sändande med ställande mittför c:a 10 m från en ruta på 3x3 m ställer ekipaget upp, hunden sänds in i rutan och kommenderas till stående (hunden skall bli stående i c:a 3 sek).
Apportering med träapport; apporten skall kastas minst 10 m.
Fritt hopp över hinder hunden skall hoppa över hindret, sätta sig på kommando och bli sittande tills tävlingsledaren beordrar föraren kommendera återhopp.
Fjärrdirigering hunden lämnas liggande vid en markering som skall vara bakom hunden, föraren förflyttar sig c:a 5 m. Tävlingsledaren står c:a 5 meter bakom hunden och anvisar föraren vilken position som skall göras, 4 ggr anger tävlingsledare ny position (sitt respektive ligg x 2) var 5:e sek. Hunden får högst förflytta sig 2 ggr sin längd.
Helhetsintryck görs en bedömning av samarbetet mellan förare och hund. Hänsyn tas även till ekipagets uppträdande mellan momenten.
Klass III
Sitt i Grupp 1 min, förarna c:a 20 m inom synhåll för hundarna. Hund som ställer eller lägger sig eller förflyttar sig en gång sin längd underkänns. Sker detta då föraren fått order om att återgå kan högst betyg 5 utdelas.
Platsliggandet är här 4 min och förarna är utom synhåll för hundarna.
Fritt följ tillkommer nu att man gör förflyttningar från halt 2 eller 3 steg i olika riktningar, samt att man gör vändningar på stället. Hunden skall även prövas i rak språng marsch respektive rak långsam marsch. Sättande utförs under gång efter c:a 10 m förflyttning.
Inkallning med ställande och läggande föraren förflyttar sig c:a 30-35 meter (till anvisad plats) utan hund, vid markeringar som finns på en tredjedel respektive två tredjedelar av sträckan, skall hunden ställas respektive läggas. Hunden skall stanna inom 5 ggr sin längd.
Sändande till ruta, SM2001
Sändande med platsläggande och inkallningekipaget ställer upp mitt för en markerad ruta som är 3x3 m stor från 25 meters håll. Hunden sänds och läggs i rutan, bordsprincipen gäller. Föraren skall på order förflytta sig mot rutan och c:a 2 m från denne, vinkla antingen åt vänster eller höger, helt enligt tävlingsledarens kommendering, efter c:a 10 m vinklar föraren igen, och sedan en vinkel upp mot utgångspunkten. Under denna sträcka, c:a 10 m efter sista vinklingen kallar man in hunden och går fritt följ till tävlingsledaren kommenderar halt.
Apportering och hopp över hinder föraren kastar en träapport över hindret som hunden efter kommando får hämta och skall hoppa tillbaka utan kommando och avlämna densamma till föraren efter att denne har kommenderat hunden ”Loss”.
Apportering av metallföremål som apportering i klass II, fast med metallföremål.
Vittring och apportering vid fria följet delas vittringsapporten ut. Föraren skall markera sitt startnummer på apporten och stoppar undan densamma till själva momentet vittringsprov börjar, hunden får inte nosa eller vidröra föremålet innan den kommenderas till att apportera. Tävlingsledare lägger sedan med tång eller dylikt ut förarens apport + fem stycken lika som är orörda, c:a 10 m från ekipaget då föraren fått order om att göra helt om. Tävlingsledaren beordrar föraren helt om och vittringsapportering skall ske. Apporterna kan utläggas antingen i en ring på 1 m eller på en horisontell linje av 2 m. Hunden får högst leta i 1 min.
Fjärrdirigeringen 10 m och 6 positioner. (sitt, ligg, stå x 2) ordningsföljden bestäms av tävlingsledaren. Hunden får högst förflytta sig fram 2 ggr sin längd för betyg, och minst göra 4 av positionerna. Tävlingsledaren skall ändra på positionerna var 3:e sek. Markeringen av linjen skall vara bakom hunden.
Elitklass
Sittande i grupp, lugnt och sansat
Sittande i grupp 2 min och förarna är utom synhåll för hundarna. Till hund som ställer eller lägger sig när tävlingsledaren beordrat avhämtning av hundarna kan betyg 5 utdelas.
Platsläggande är 4 min med störning och förarna är utom synhåll för hundarna. Hundarna nedlägges och uppsättes en och en. En person går slalom mellan hundarna under platsens gång. När föraren återgår till sin hund skall denne passera förbi sin hund och ställa upp c:a 3 m bakom, varefter föraren beordras fram till hunden för att kommendera den till utgångsställning. Till hund som ställer eller lägger sig när tävlingsledaren beordrat avhämtning av hundarna kan betyg 5 utdelas, förutsatt att föraren kommit in i ringen.
Fria följet skall prövas i normal, långsam och språngmarsch tillsammans med vändningar till höger och vänster samt helomvändningar och halter. Hunden skall prövas i stegförflyttningar 2 till 3 steg och vändningar på stället. Föraren skall under hela momentet röra på armarna på ett naturligt sätt.
Stå, sitt och ligg under marsch momentet utförs i vänstervarv i en fyrkant på 8 x 8 m. Tävlingsledaren kommenderar föraren vid mitten av varje sida som då beordrar sin hund i position stå, fortsätter sedan utan hund och går runt hela rutan och hämtar upp hunden för att sedan sätta den på nästa sida o s v. Efter sista avhämtandet går man till nästa sida där tävlingsledaren kommenderar halt i mitten av sidan.
Inkallning med ställande och läggande är lika som klass III fast positionerna måste göras för högsta betyg på 1 gång av hundens längd.
Sändande med dirigering, platsläggande och inkallning hunden skickas till en kon 10 m från startpunkten och efter att hunden stått stilla i c:a 3 sek skickas den vidare till rutan som är 3x3 m och c:a 25 m från startpunkten. Hunden skall i sin helhet vara invid konen och i rutan (med undantag av svansen). Konan skall vara markerad på en radie av 2 m. Föraren skall på order förflytta sig mot rutan och c:a 2 m från denne, vinkla antingen åt vänster eller höger, helt enligt tävlingsledarens kommendering, efter c:a 10 m vinklar föraren igen, och sedan en vinkel upp mot utgångspunkten. Under denna sträcka, c:a 10 m efter sista vinklingen kallar man in hunden och går fritt följ till tävlingsledaren kommenderar halt .
Stilstudie av SM-mästarinnan 2005, Kelliegårdens Ammie vid kon.
Apportering med dirigering 3 apportbockar varav man lottar om höger respektive vänsterapport att apportera, mitten skall aldrig apporteras. Tävlingsledaren lägger alltid ut den apport som skall apporteras först och de andra 2 därefter. Apporterna läggs ut c:a 20 m från ekipaget med 5 meters mellanrum. En kon på c:a 10 m avstånd finns mellan ekipaget och apporterna. Konan är även här markerad. Hunden skickas först till konan, efter c:a 3 sek skickas den till apporten som lottats, därefter in till sin förare.
Apportering av metallföremål och hopp över hinder ekipaget skall ställa upp 3 m från hindret. Föraren kastar en metallapport över hindret som hunden efter kommando får hämta och skall hoppa tillbaka utan kommando och avlämna densamma till föraren efter att denne har kommenderat hunden att avlämna apporten. Kommandot apport får ges senast när hunden påbörjar sitt hopp.
Vittringsprov och apportering alla apporterna skall vara vidrörda, utom förarens. Lyfter hunden fel föremål underkänns den i momentet. Föraren får hålla 5 sek i apporten. Apporterna kan utläggas antingen i en ring på 1 m eller på en horisontell linje av 2 m. Läggs apporterna på linje för den tävlandes apport inte läggas ytterst. Placering av apporterna för de olika ekipagen kan varieras. Hunden får leta i högst ½ minut.
Fjärrdirigering 15 m och 6 positioner. Hunden får högst förflytta sig 1 längd och skall ändra ställning minst 5 ggr. Positionsändringarna görs var 3:e sekund. En gräns markeras genom en tänkt linje bakom eller framför hunden.
Att tänka på
Alla moment skall utföras på tävlingsledarens kommando. Man börjar ett moment vid kommendering av tävlingsledaren och när denne säger ”momentet slut”, slutar även bedömningen av detta moment.
Viktigt att ta reda på var ”lydnadsringen” börjar. Man får ju inte träna på uppställd plan och då är det viktigt att veta var planen börjar och slutar. I elitklass gäller det även gränsdragning för momentet platsläggande.
Vid förflyttningen mellan de olika momenten, skall hunden följa förarens sida.
Handtecken i stället för muntligt kommando får ges utan avdrag om man i förväg anmäler detta till domaren och de får endast användas i de moment där det anges.
Hinderhöjden är hundens mankhöjd avrundat till närmaste 5 cm i klass I, II och III, och i eliten till närmaste 10 cm, föraren får beordra upp hindret till högst 1 m.
Under momentet Stå, sitt och ligg under marsch i elitklass skall hörnorna inte ”rundas”, utan en 90 graders vinkel skall göras.
I eliten blir hunden om den uträttar ”naturbehov” på planen, diskvalificerad. I övriga klasser underkänns momentet ”helhetsintryck”. (Helhetsintryck finns inte i klass III)
Gult kort (varning) respektive Rött kort (diskvalificerad) kan utdelas i elitklass.
I Lydnad är det en otrolig precision som oftast avgör de allra högsta poängen.
Det är i denna gren man finner ”finliret” på lydnadsplanen.
Priser
Förstapris
Klass I och II hund som uppnått minst 160 p
Klass III 255 p
Elitklass 256 p
Andrapris
Klass I och II hund som uppnått minst 140 p men ej 160 p
Klass III 224 p men ej 255 p
Elitklass 224 p men ej 256 p
Tredjepris
Klass I och II hund som uppnått minst 100 p men ej 140 p
Klass III 192 p men ej 224 p
Elitklass 192 p men ej 224 p
Har man ej uppnått 100 p i klass I och II eller 192 p i klass III och elit så får man ett 0-pris.
LP och Svenskt Lydnads CHampionat (SLCH)
Man kan i varje klass ansöka om LP (diplom) hos SKK. Då skall man ha tre stycken förstapris i den klass man söker LP. För Lydnadschampionat krävs tre förstapriser i elit och även andra meriter som måste uppnås för de olika raserna. Dessa kan man finna i SKK´s tävlingsbestämmelser.
SM
För att ansöka om att få vara med på SM så måste man minst ha tre förstapriser i elitklass. Där räknas de tre bästa resultaten ifrån förra utgången av ansökan till SM. De 60 hundarna som har högsta medelpoäng av de tre tävlingarna tas ut, sedan tar man också ut s k reserver om det blir återbud bland de ordinarie
Lycka till med Lydnaden!
Dagens Kattras
dagens hundras
Lydnad
Läs första kapitlet i Alfasyndromet .
Vill du veta mer om ledarskap och rangordning? Här kan du läsa första kapitlet i hundpsykologen Anders Hallgrens bok Alfasyndromet.
Kapitel 1.
Ledarskap eller kamratskap?
Kan en hund ta över ledarskapet? Vad betyder ord som alfaroll, ledarskap, dominanshierarki och andra uttryck som avser beskriva sociala strukturer inom en grupp djur? Är det viktigt i vår relation till den egna hunden? Vilka råd får man som hundägare angående ledarskap? Hur vetenskapliga är begreppen?
Att få fram en enhetlig betydelse av begrepp som ledarskap och dominans är svårt. De har länge tolkats på olika sätt av olika personer. En tolkning är att det är kontroll och auktoritet som ska hålla ordning i flocken. En annan är att ledarskap och dominans bygger på de yngre och svagares beroende av de äldre, och är ett ”vänligt” förhållningssätt. Den tolkning som framförs i denna bok bygger på forskningsresultat och studier av flera djur. Naturligtvis finns också här mina erfarenheter och iakttagelser av möten med tusentals hundar under årens lopp, och mina tolkningar.
Populära termer.
Dominans, ledarskap, alfaroll, rangordning, ”klättra socialt” med flera termer har blivit populära i hundvärlden under de senare åren. Instruktörer, privata tränare och andra som arbetar med hundar använder sig av dem i allt högre grad, men det finns också många röster som höjs mot det frikostiga användandet av dessa koncept.
Det finns hundtränare och instruktörer som har specialiserat sig på modeller för hundars och hundägares relationer och beteenden som bygger på en rangordningsprincip. De förklarar olika problem som uppstår mellan hund och ägare med att det blivit fel i rangordningen, att ledarskapet är för svagt, och att hunden försöker ta över alfarollen, att den klättrar på rangstegen, utmanar ägaren och så vidare. För många är detta huvuddiagnosen när hundägaren inte lyckas så bra med sin hund.
Vem har kontrollen över de andra? Vem bestämmer? Tidigare var svaren enkla och byggde på rangordningskonceptet. Den som slogs mest och vann matbitarna var ledaren. Idag kritiseras och ifrågasätts den tolkningen.
”Stärka ledarskapet”.
I konsekvens med det här går terapin ut på att stärka ägarens ledarskap över hunden. Rent ut sagt innebär det hård och tuff träning, korrigeringar, kontroll och straff. Med andra ord har den gamla auktoritära träningen inte försvunnit, utan i stället kamouflerat sig med en täckmantel av finare ord. Andra argument, som låter finare och mera vetenskapliga har ersatt det hårdare rakt-på-sak-ordvalet man använde tidigare. Då sa man ”straffa hunden”, nu säger man ”förbättra ditt ledarskap”.
I linje med det här har man på flera håll i världen utvecklat program för hur man ska stärka en persons ledarskap över sin hund, genom sådana saker som att inte låta hunden ta egna initiativ, inte hälsa på den när man kommer hem och andra liknande psykologiskt tveksamma handlingar.
En del hundexperter varnar hundägare för att låta deras hundar visa trots och protester och till och med för att låta dem ta för många egna initiativ. Det tolkas som försök från hundarnas sida att ta kontroll och att ta över ledarrollen i familjen. De varnar också folk för att skämma bort sina hundar, för det kan leda till att hundarna blir ledare, alfahundar. Ägarna uppmanas att noggrant utöva sin överhöghet och att med fast hand slå ner på varje tendens hos hundarna att ifrågasätta deras auktoritet.
Ledarskapsbegreppet i förhållande till hunduppfostran och träning har sedan några decennier fått allt större spridning bland hundexperter, instruktörer och hundägare. Om en hund inte lyder sägs den ifrågasätta ledarens, ägarens, auktoritet. Därför måste denne omedelbart och bestämt sätta hunden på plats, enligt dessa experter.
Konstiga varningar och råd.
I denna anda har det skapats ett flertal extrema varningar och råd till hundägare om hur de ska undvika att låta hunden ”ta över”. Några av de vanligaste följer här.
* Låt inte hunden äta innan alla i familjen ätit.
* Låt inte hunden vara i fåtöljen, soffan eller sängen.
* Låt inte hunden gå framför dig.
* Låt inte hunden gå först genom dörren.
* Undvik att låta hunden befinna sig högre upp (om du till exempel ligger på golvet eller marken
och hunden står upp).
* Låt inte hunden kissa annat än för att tömma blåsan (och tillåt den aldrig att kissa över där
du kissat – om tillfället skulle uppstå).
* Bestraffa bestämt alla försök från hunden att morra, visa tänderna eller bita dig.
* Se till att alltid vinna i lekar, till exempel i dragkamper.
* Hälsa inte på hunden när du kommer hem.
Som synes kan de här varningarna och råden bli extrema. Men hur långsökta och orealistiska de än låter, så tycks många hundägare acceptera dem helt okritiskt.
En orsak kan vara att råden ofta uttrycks som varningar: ”Om du inte gör så, kan det och det hända.” ”Om du inte tar i nu, medan han är ung, så kommer han inom ett halvår att ta över ledarskapet och då kan du inte längre ha honom kvar.” Inför ett sådant obehagligt scenario är det lätt att göra som man blir tillsagd, för att vara på den säkra sidan, även om man är kritisk.
Jag ska senare granska råden och varningarna och testa deras logik och relevans mot etologiska och psykologiska fakta.
Hårt och mjukt i ny förpackning?
Man kan undra vad som ligger bakom detta ”alfarollsyndrom” och varför det är så ivrigt och envist förespråkat av de hundtränare som använder sig av det, och varför det är så ivrigt och envist kritiserat av andra. Båda sidor är givetvis övertygade om att de har rätt, på samma sätt som det förhåller sig med de flesta åsiktsskillnader mellan människor.
Det verkar emellertid finnas ytterligare en anledning. De som framhåller vikten av att upprätthålla en alfaroll gentemot hunden förespråkar vanligtvis även vikten av att hunden är lydig och under kontroll. Ofta står de också för en mer krävande och bestämd träning och vänder sig mot mjuka metoder och attityder. En sak som alltså motiverar många som anser att ledarskap är så viktigt och riktigt, är att där finns argument för deras egna, mer bestämda åsikter i allmänhet (21).
Definition av termer
Här följer en ”snabbnyckel” som kortfattat, och så enkelt det låter sig göras, förklarar olika termer som används i denna bok. Tyvärr kan vissa definitioner vara lite förenklade, men det är för tillgänglighetens skull.
Dominans. Att vid flest tillfällen först ha tillgång till viktiga resurser och bli respekterad av andra i gruppen.
Dominant. En individ som i en relation har första tillgång till viktiga resurser och blir bemött med underkastelsesignaler av andra i gruppen.
Rangordning. En modell för den sociala strukturen i en grupp, liknande en skala från mer dominant till mindre dominant.
Rangstatus. En position i den tänkta rangordningen.
Underkastelse. Oftast gå ur vägen eller, vanligare, att visa underkastelsesignaler gentemot en dominant gruppmedlem.
Aktiv underkastelse. Att visa respekt för en dominant individ genom att aktivt närma sig och ta kontakt på ett undergivet sätt.
Passiv underkastelse. Att visa respekt för en dominant individ genom att krypa ihop eller öka distansen på ett undergivet sätt.
Alfaroll. Topposition i en viss hierarki.
Betaroll. Andra position, efter ledaren, i en viss hierarki.
Ledarskap. Ledarrollen, en individ som leder gruppen i en jakt eller en förflyttning. Används också ofta om en alfaindivid.
Social hierarki. Samma som rangordning.
Social stege. Samma som social hierarki.
Hackordning. Dominansordning som Schjelderup-Ebbe fann hos höns (se senare i texten).
Auktoritet. En individ som andra ser som en viktig resurs, till exempel en som har en specialförmåga eller mycket kunskap.
Auktoritär. En individ som dominerar andra, vanligtvis på ett aggressivt sätt, antingen genom hot eller genom angrepp.
Top dog. Högst rankade individen i en flock.
Viktig resurs. Olika saker som är viktiga eller eftersökta, som mat, sexpartner, lya eller en bra sovplats.
Begrepp som avser sociala strukturer.
Begrepp som social dominans, social hierarki, status, rangordning och liknande, beskriver en relation mellan två eller flera individer, där en får tillgång till en resurs som alla vill ha. I konceptet ligger en obalans i styrka eller status mellan dem (19).
Flockledare.
Med ledare menas, enligt moderna etologer, den individ som leder gruppen vid förflyttningar, jakt och dylikt vid ett givet tillfälle. Denne tar också flest initiativ till aktiviteter. Den här rollen kan skifta mellan vuxna medlemmar i flocken, beroende på speciella förmågor, motivation och annat. För de flesta lekmän är flockledare liktydigt med alfarollen.
Dominans.
Med dominans avser man vanligen inte bara en speciell relation mellan två eller flera individer, utan också en modell som beskriver ett mönster, en struktur, i relationerna i en social grupp. Ofta kallas denna för rangordning. Med det här menas att i relationen mellan två djur, så verkar den ena individen ha en högre status än den andra. Hur detta ”statusförhållande” yttrar sig varierar i hög grad mellan olika grupper, och även inom en och samma grupp. En sak kan vi emellertid konstatera, det är sällsynt att det baseras på rå fysisk styrka.
Auktoritär och auktoritet.
Man skiljer på att vara auktoritär, med vilket man menar förmåga att få sin vilja igenom gentemot de andra i gruppen, och att vara en auktoritet, vilket betyder att en individ är en viktig resurs för de andra i gruppen.
Att vara auktoritär är att vara krävande, aggressiv och kontrollerande. Tack vare den italienske psykologen Theodor Adorno (1) har den ”auktoritära personligheten” blivit grundligt utforskad. Han fann att det auktoritära är ett personlighetsdrag som finns i högre eller lägre grad hos de allra flesta. Det grundläggs i barndomen, troligen genom påverkan från föräldrarna. En auktoritär person vill ha makt och kontroll över andra, har liten tolerans mot sådana som avviker i synsätt, uppfattningar, beteende och utseende. Denne genomdriver också ofta sin vilja på ett aggressivt sätt.
En auktoritär person är emellertid inte per definition våldsam eller aggressiv, utan kan skaffa sig makt och kontroll på andra sätt. Denne söker sig också ofta till andra som är auktoritära och har dåligt med tålamod med dem som är tveksamma och obestämda.
Högt rankade individer i grupper, även bland människor, är vanligtvis auktoriteter, inte auktoritära. En auktoritet är en individ som både har social skicklighet och är skicklig på andra sätt, till exempel en varg som är framgångsrik i jakt. Denne är uppskattad, respekterad och omtyckt. Det är en individ som de andra i gruppen inte är rädda för eller försöker undvika. Tvärtom, så dras de till honom eller henne (7).
Grunden för en flock är sammanhållning och samarbete, inte konflikt, konkurrens och kontroll.
Flexibla relationer.
Moderna biologer som har studerat dominansrelationer hos olika djurarter, har funnit att sociala hierarkier är mycket mer flexibla och varierande än de enkla, fasta och stela strukturer som beskrevs när man började tala om rangordning.
Några av de tidigare biologerna – och många lekmän idag – ansåg att de djur som hade lägre rangstatus undvek att komma för nära dem som hade högre status och att de lämnade platsen om det fanns risk för aggression.
Bilden som framtonade var att djur som hade högre status, med våld höll de med lägre status borta från olika viktiga resurser de konkurrerade om, som till exempel mat och sexpartners. De med högre status var aggressiva och höll de ”underlydande” på plats, medan de med lägre status undvek konflikter genom underkastelse eller genom att lämna platsen och överlåta den åtråvärda resursen till den starke.
Helt enkelt en princip som baserades på den starkares makt.
Social rangordning är en hypotetisk konstruktion.
Begrepp som dominans, social hierarki, ledarskap och alfaroll är sätt att beskriva relationer mellan djur i en grupp. De är teoretiska modeller som skapats av natur- och beteendevetare och av andra som studerar djurens beteenden. De är alltså inte fakta och inte heller verkliga fenomen hos djuren, bara modeller som man konstruerat för att bringa ordning i sina iakttagelser.
Olyckligtvis ger ofta sådana här teoretiska modeller ett intryck av att vara fakta, som om de vore verkliga egenskaper. Ibland kan till och med vetenskapligt skolade personer missta dem för fakta, men vanligast är denna missuppfattning ändå bland lekmän. Om begreppen vore verkliga skulle de inte vara föremål för så många olika tolkningar som de är. Olika personer tolkar de här hypotetiska konstruktionerna, som till exempel ledarskap, på olika sätt, beroende på etisk ståndpunkt, erfarenhet och kunskap. Hundägare kommer att se på sina hundars beteenden och behandla dem olika beroende på hur de tolkar ledarskap och liknande begrepp. Ordet dominans tolkas kanske av en person som ett naturligt aggressivt beteende mot en flockkamrat, och då tror denne att man ska vara bestämd och dominerande mot sin hund. En annan person ser det kanske som respekt utan aggression och anser att man ska vara tillåtande och vänlig och inte ställa för stora krav.
http://www.webbs.se/Elvis/Hund_Tips&Trix/Forsta_kapitlet_i_Alfasyndromet.htm
cykelkorg & hundpool
köpa blandrashund
Att köpa en blandrashund.
Om du funderar på att köpa hund så finns det många olika typer av hundar att välja mellan. Förutom att det finns ca 300 renrasiga hundar finns det också alla blandrashunder. Den som är bra på statistik kan beräkna antalet möjliga kombinationer. Vi kan bara konstatera att det blir ett stort antal möjliga kombinationer! Valet av hund är inte alltid så lätt!
Att köpa en renrasig hund innebär att du köper en hund som du kan se härstamning på och som sannolikt har föräldrar som är kontrollerade utifrån den rasstandard som finns i Svenska Kennelklubben. Detta ger en viss trygghet - du vet mer om den hund du köper. (Det kan kännas säkert, men är dock ingen garanti för att du får en helt frisk hund. En del av de renrasiga hundarna dras med ärftliga fel.)
Dessutom förekommer det också att vissa rasföreträdare lovordar sin egen ras enormt mycket, vilket gör det svår för dig som valpköpare att se vilken ras som egentligen är bäst för dig.
När du köper en blandras gäller det att själv ha koll på läget. Du har inte rasklubb eller kennelklubb att luta dig mot. Du måste vara försiktig och använda ditt sunda förnuft. Här kommer lite grundläggande tips.
Försök få träffa mamman och pappan till valpen. Verkar de friska och trevliga i temperamentet?
Titta noga: ser valpen frisk och pigg ut? Köp aldrig en valp för att du tycker synd om den.
Kräv att valpen är veterinärbesiktigad, vaccinerad, avmaskad och ID-märkt.
Gör ALLTID upp ett köpeavtal som tydligt visar vem säljare och köpare är.
Köp aldrig en valp från en säljare i bil. Åk hem till valpsäljaren så att du vet varifrån valpen kommer - då undviker du de mest oseriösa säljarna. Du ser också var valpen tillbringat sina första veckor i livet. Men det är också viktigt att veta var säljaren finns om du vill kontakta honom/henne i efterhand om du skulle ha några frågor.
Köp aldrig en hund av en ingivelse. Fundera ordentligt innan du bestämmer dig för att skaffa hund. Du binder upp dig för 10-15 år framöver.
Köp aldrig en hund som är yngre än 8 veckor. Valpen behöver sin mammas trygghet och får inte ryckas upp ur sin trygga miljö för tidigt. Den riskerar då bli otrygg och kanske också sjuk.
Vill du gå mer grundligt tillväga kommer här lite ytterligare tips:
Här kommer några frågor man kan ställa till uppfödaren för att öka säkerheten och för att kolla hur seriös säljaren verkar vara:
Är mamman och pappan släkt? Inavel är aldrig lyckat. Ställ alltid frågan!
Är det en tjuvparning eller var det planerat? Om man tagit valpar med samma föräldrar tidigare be om telefonnummer till någon ägare till dessa tidigare valpar. Ring och fråga om hundarna och om uppfödaren. Fråga t.ex. har hunden varit helt frisk? Hur är hunden i temperamentet? Lugn, glad, livlig, vek, vass, eller….? Passar hunden med barn?
Vad ingår i priset? Är hunden vaccinerad, avmaskad, ID-märkt och veterinärbesiktigad (intyg max 7 dagar gammalt) vid leverans? Om inte - fundera på om du ska köpa just denna hund.
Vad händer om hunden blir sjuk eller fel upptäcks på hunden – köper uppfödaren tillbaka den då?
Vilket temperament har mamman? Är hon frisk – eller har hon haft några besvär av något slag?
Vilket temperament har pappan? Är han frisk – eller har han haft några besvär av något slag?
Är det ok att kontakta uppfödaren efter köpet om man behöver råd eller vill fråga?
Som alltid när man avlar på hundar är det viktigt att det inte blir frågan om inavel. Det handlar också om att välja en bra tik och en bra hanhund när man skall avla - de ska vara friska och bra i temperamentet.
Vi fick frågan av en läsare vilka kombinationer av små hundar som är bäst att blanda. Detta är inte lätt att svara på, men vi är av uppfattningen att det kanske är så viktigt vilka raser utan snarare vilka individer man tar valpar på.
Prova att ställa följande frågor till er själva innan ni köper:
Känner ni förtroende för säljaren? Verkar han/hon trovärdig och seriös?
Verkar säljaren sköta om sin/sina egna hundar väl?
Verkar hundarna tycka om säljaren?
Verkar säljaren vara intresserad av att hunden ska få det bra hos er?
Försöker säljaren snabba på affären? (Fundera på om han/hon är seriös..)
När ni träffar tiken/mamman: tycker vi om denna typ av hund? Skulle denna hund passa i vår familj?
Om ni planerar att köpa en blandrashund är det viktigt att ni försöker köpa av en seriös säljare, någon ni känner förtroende för och som ni kan ringa om ni har frågor. Detta är särskilt viktigt om det är er första hund.
Förtroende handlar lite om er egen magkänsla - genom att ställa er frågorna ovan kommer ni lite närmare sanningen. Det är annars lätt att man faller för en liten valp och glömmer bort att tänka logiskt. Det kan hända vem som helst! Särskilt om man har med sig sina barn.
Tips: Undvik att ta med barnen! Hälsa på uppfödaren själv första gången. Barn faller alltid för valpar - oavsett om de är friska eller sjuka - eller om uppfödaren är trevlig eller otrevlig.
Om ni inte haft hund tidigare kan det vara bra att ta med någon som ni känner (en seriös hundägare) som själv har köpt hund och som kanske har mer erfarenhet än ni.
Önskvärt är naturligtvis att uppfödaren är en människa som tycker om hundar, som har en trevlig tik som hon låtit para med en trevlig hanhund för att få valpar, som behandlat valparna väl under deras första veckor i livet. Om uppfödaren är mån om att hunden ska få det bra hos er är det troligen en seriös uppfödare. Om uppfödaren har ID-märkt, vaccinerat, avmaskat och veterinärbesiktigat hunden har ni ytterligare ett tecken på att hon/han hanterar sina hundar seriöst.
Försök få träffa valpens båda föräldrar om det är möjligt. Då har ni chansen att känna efter om det är en sådan typ av hund ni vill ha. Valpens föräldrar säger en hel del om vilken typ av hund ni får.
Tänk också på att ni bör få veta vilka raser som finns i den lilla hunden. Läs om dessa raser, kolla upp vilket temperament dessa raser har innan ni bestämmer er. Om ni vill ha en ren sällskapshund kan det t.ex. vara negativt om ni väljer en blandras med inslag av för mycket jakt. Försök hitta en blandning av raser som stämmer överens med vad ni ska ha er hund till och efter hur er familj ser ut (ålder på barn). Ni kan läsa om olika små hundraser på http://www.litenhund.se/hundraser.html
Info om Jack Russell Terrier
Helhetsintryck:
Jack russell terrier kommer ursprungligen från England. Där formades rasen under 1800-talet av kyrkoherde John (Jack) Russell. Han utvecklade en typ av foxterrier som passade de jaktegenskaper han sökte i en hund som skull klara av livet med foxhounds likaväl som att den skulle kunna gå ner i rävgryt eller driva ut andra rovdjur ur dess bohålor. Två varianter utvecklades ur så gott som samma linjer, enda skillnaden var egentligen storlek och proportioner. Den högre, mer kvadratiskt byggda varianten är numera känd som parson russell terrier medan den lågbenta, proportionellt längre är känd som jack russell terrier. Jack russell terrier skall vara en karaktärsfull, aktiv, stark och smidigt byggd jaktterrier med flexibel kropp av medellängd. De snärtiga rörelserna passar det alerta uttrycket. Kupering av svansen är valfritt i Australien. Pälsen kan vara slät, sträv eller raggig.
Viktiga måttförhållanden: Kroppen skall vara längre än den är hög. Kroppsdjupet, mätt från manke till bröstben, skall ha samma mått som benen, mätt från armbågarna till marken. Bröstkorgens omkrets bakom armbågarna skall vara ca 40-43 cm.
Uppförande/karaktär: Jack russell terrier skall vara livlig, alert och aktiv med ett intensivt och intelligent uttryck. Rasen skall vara framåt, orädd och vänlig med gott självförtroende.
Huvud:
Skallen skall vara flat, måttligt bred och gradvis avsmalna motögonen och det breda nospartiet.
Stop:
Stopet skall vara väl markerat men inte överdrivet. Stopet skall vara väl markerat men inte överdrivet.
Nostryffel:
Nostryffeln skall vara svart.
Nosparti:
Nospartiets längd från stop till nostryffel skall vara något kortare än avståndet från stop till nackknöl.
Läppar:
Läpparna skall sluta tätt intill käkarna och vara svartpigmenterade.
Käkar/Tänder:
Käkarna skall vara mycket starka, djupa, breda och kraftfulla. Tänderna skall vara starka och sluta i saxbett.
Kinder:
Kindmuskulaturen skall vara välutvecklad.
Ögon:
Ögonen skall vara små, mandelformade och mörka med intensivt uttryck. De får inte vara framträdande. Ögonkanterna skall sluta väl an och vara svartpigmenterade.
Öron:
Öronen skall vara övertippade framåt med ett visst lyft i basen eller vara helt nedhängande. De skall ha fin struktur och vara mycket rörliga.
Hals:
Halsen skall vara muskulös och torr och bära upp huvudet med god hållning.
Kropp:
Kroppen skall vara rektangulär.
Rygg:
Ryggen skall vara plan. Längden från manken till svansansättningen skall vara något större än mankhöjden.
Ländparti:
Ländpartiet skall vara kort, starkt och kraftigt musklat.
Bröstkorg:
Bröstkorgen skall hellre vara djup än bred, med gott avstånd till marken så att bröstet befinner sig mitt emellan manken och marken. Revbenen skall vara väl välvda i sin övre del mot kotpelaren, sedan bli flatare mot sidorna så att bröstkorgen kan omslutas bakom armbågarna med två händer - dvs vara ca 40 till 43 cm i omkrets. Bröstbensknappen skall vara tydligt markerad framför skulderled/överarmsled.
Svans:
Svansen kan hänga ner när hunden är i vila. När hunden rör sig skall den bäras upprest. Om svansen är kuperad skall svanstippen vara i höjd med öronen
SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE.
Extremiteter:
Framställ:
Frambenen skall vara raka från armbågarna ner till tårna, såväl sedda framifrån som från sidan.
Skulderblad:
Skulderbladen skall vara väl tillbakalagda. Skuldrorna skall inte ha kraftig, bullig muskulatur
Överarm:
Överarmarna skall vara tillräckligt långa och vinklade så att armbågarna placeras under kroppen.
Framtassar
Framtassarna skall vara runda, hårda och kompakta, varken inåteller utåtvridna. De skall inte vara stora. Tårna skall vara måttligt välvda.
Bakställ:
Bakstället skall vara starkt, muskulöst och välbalanserat i proportion till framstället.
Knäled:
Knälederna skall vara väl vinklade.
Has:
Hasorna skall vara lågt ansatta.
Mellanfot:
Mellanfötterna skall vara parallella sedda bakifrån när hunden är naturligt uppställd.
Baktassar:
Baktassar som framtassar.
Rörelser:
Rörelserna skall vara jämna, fria och fjädrande.
Päls:
Strukturen kan vara antingen slät, sträv eller raggig och den skall vara vädertålig. Pälsen skall inte ändras (genom trimning) för att se slät eller sträv ut.
Färg::
Enfärgat vitt skall dominera, tecknen kan vara svarta och/eller rödgula (tan). Tanfärgen kan vara från mycket ljust gulrött till djupt kastanjerött.
Storlek/vikt:
Mankhöjd:
Idealmankhöjden är 25 - 30 cm.
Vikt:
Vikten skall vara densamma som 1 kg per 5 cm mankhöjd, d.v.s en 25 cm hög hund skall väga ca 5 kg och en 30 cm hög hund skall väga ca 6 kg.
Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
• Ej av typisk terrierkaraktär
• Ej välbalanserad, t ex överdrivna detaljer
• Tunga eller osunda rörelser
• Felaktigt bett eller käke
Nota bene:
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Testiklar:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.
HOPPAS ÄVEN DU VART NÖJD MED INLÄGGET !
promenad
kaninens beteende
vitsar
- Vet inte?
- Den blir pigg!
hundstallet - senaste nytt
hundgodis recept !
4 dl grovt rågmjöl
1 dl vetemjöl
1 dl rågkross
1 ägg
1,2 dl mjölkpulver
100 gr mjukt margarin eller smör
1 - 1,5 dl kokt mald lever (kan rivas på rivjärn eller köras i mixer)
1 - 1,5 dl rivna morötter
Blanda samman alla ingredienser. Knåda till en slät deg. Kavla ut på en bakplåt. Skär rutor av önskad storlek och sära dem något från varandra. Grädda i 45 - 60 minuter i 150 grader. Låt svalna på galler.
Vetefria Hundkex
7-8 dl korn- eller rågmjöl
2,5 dl majsmjöl
2,5 dl havregryn
3,5 dl varm buljong
0,5 dl olja
2 ägg
2,5 dl riven ost
Blanda havregryn och olja. Häll över varm buljong och låt blandningen stå i 10 minuter.
Blanda i de övriga ingredienserna och arbeta samman till en deg.
Kavla ut degen centimetertjock på ett mjölat bakbord. Skär ut kex och lägg dem på en bakplåt.
Grädda i 150 grader i cirka en timme. Stäng av ugnen men låt kexen stå kvar för torkning, gärna över natten.
Godistårta
Sockerkaksbotten bakad utan socker
Smör
Leverpastej
Korv - lökfri
Köttbullar - lökfri
Leverpastej
Smör
Sockerkaksbotten bakad utan socker
Jordnötssmör
Skinska
Ost
Leverpastej
Smör
Sockerkasbotten bakad utan socker
Täckt med baconost
Mumsbitar.
7 dl filmjölk
3 dl keso
125 g margarin
3 msk honung
1/2 tsk salt
1-2 liter vetemjöl
grovt vetekli
Sätt på ugnen på 275 grader. Blanda ingredienserna väl. Tillsätt så mycket vetekli att degen blir blank och lättarbetad. Baka ut till ca 1 cm tjocka länger. Skär längderna i 3-5 cm långa bitar. Grädda tills kexen blivit ljusbruna. Torka efteråt i svag värme (ca 100 grader) tills kexen känns lätta (ca 2-3 timmar). Ju längre tid, desto hårdare kex.
blocket.se
